Bu & bä

Det är mycket nu, fast ändå inte. Mycket på jobbet, sådär jobbigt mycket som det kan vara ibland. Men jag är glad att jag har ett jobb, och ett jobb som jag dessutom gillar! Jag får ofta höra att jag är så himla duktig som orkar att pendla så långt som jag gör, men jag brukar kontra med att jag är väl inte duktigare än de som bor i Borås eller Kungsbacka, de som åker spårvagn från Frölunda eller buss och pendel från Lindome och Mölndal. Folk tycker bara att det låter så långt bort när jag säger att jag bor strax utanför Falköping. Jag har ju dessutom vant mig efter alla år som jag pendlat, så jag sover, läser, äter frukost och lyssnar på musik medan jag åker tåg. Några böcker blir det ju på ett år…

Apropå böcker så har jag en hög liggande här som jag bara måste komma ihåg att ta med till biblioteket imorgon innan jag åker till jobbet, de är redan försenade ett par veckor! *skäms* Sen får jag hålla mig ifrån alla bokhandlar, antikvariat, loppisar och bibliotek tills jag betat av några av de böcker i högarna här hemma. J tyckte att jag skulle sälja de böcker jag redan läst. Tss…knäppaste idè jag någonsin hört! Sälja mina böcker??! Pfft…Tänk om jag skulle be honom göra sig av med alla sina konsert-dvd och alla album han har sparat på dator och externa diskar??

Dator, ja…Robin köpte ju en fin dator från SpeldatorXperten men när vi skulle fixa inställningar och installera XP på den så kunde den inte hitta hårddisken, så vi fick skicka tillbaka den. Antingen fixar de det och så får vi tillbaka den och frakten, eller så kan de inte fixa den och då får vi tillbaka köpesumman och frakten. I så fall völjer vi att köpa en annan dator från något annat ställe. Robin är väl inte jättenöjd men han har ju fortfarande en fungerande dator under tiden.

Men min dator är paj igen. Jag fick den att funka ett par dagar men sen lade den av helt och hållet, så nu är det väl bara att lämna in den nånstans och hoppas att det inte kostar en halv månadslön att få den fixad. Eller så tar jag med den och våldgästar Växjöborna inom en snar framtid. Så kan lillebror leka dataservice medan jag busar med småtrollen.

När vi ändå far till Växjö tänkte vi ta Ullared på vägen hem. Det behövs ju en del kläder till både son och dotter här, och Robin har gett mig så gott som fria händer (med vissa restriktioner) för klädköp. Fia är lite mer petig, så hon har bestämt med en kompis att ta en av de där bussresorna till Ullared istället. Till helgen blir det dock skoinköp. Vi gillar Skopunkten, mest för deras 3-för-2-deal, så dit ska vi ta oss.

Nu ska jag däremot pyssla lite här hemma, jag är ju ”ledig” idag…

Mera utflykt

Igår for vi till Göteborg. Där finns ju rätt mycket att se och göra om man vill det, så vi började på Sjöhistoriska museet. Fiskar och andra vattenvarelser i vackra färger, följt av en massa båtar och skepp och sånt som hör båtlivet till. Hittade Håkan Hellströms sjömanskostym på display, till och med!
Efter Sjöhistoriska fortsatte vi till Göteborgs stadsmuseum, via Subway. Vi hann inte med hela stadsmuseet, så vi ska åka tillbaka en annan dag, men vi lärde oss en massa om vikingar och forntiden i Göteborgsområdet. Vi snuddade lite vid 17- och 1800-talen men sen fick vi skynda oss till tåget.

Utflykt

Jag har semester den här veckan, så vi (J och jag) tänkte att vi skulle hitta på något annat än bara stanna hemma i hålan. Tyvärr är inte ekonomin på samma våglängd som våra idèer, så det får bli lite lagom långa dagsturer runt om i Västra Götaland, för då har vi i alla fall redan resan betald, i och med att vi båda har Regionen Runt-kort.
Igår inledde vi vår se-oss-omkring-vecka med att ta bussen till Skara. Där tillbringade vi några trevliga och mysiga timmar på Västergötlands museum och Fornbyn. På museet hade de en utställning om 60-talet. Det var himla kul att se gamla saker som man känner igen från sin egen barndom, och vissa av sakerna finns fortfarande kvar hemma hos mina föräldrar! Sen gick vi en trappa ner och lärde oss allt om skaraborgs historia. Nästan.
Fornbyn är en samling gamla hus och byggnader som man flyttat från andra ställen runt om i Skaraborg för att kunna bevara dem och visa folk hur man levde förr. Jag som bara älskar gamla hus fick inte riktigt njuta ordentligt, eftersom man inte fick gå in i alla husen, och de man kunde gå in i var avspärrade strax innanför dörrarna, så att man fick stå där och titta.
Vi hann med en sväng in i Skara domkyrka också. Jag är inte särskilt religiös av mig, men jag uppskattar vackra kyrkor.

Blast from the past

Eller vad säger man? Ibland blir man påmind om sin ungdom och saker man gjorde då som man kanske helst velat gömma i glömskans förråd för evigt.
När jag var i 19-20-årsåldern träffade jag en kille som efter ett tag visade sig inta både den ena och den andra olagliga substansen och som hade minst två andra tjejer på gång samtidigt som han träffade mig. En dag tyckte han att jag var extra trist och tråkig som inte ville gå ut och supa skallen i småbitar, utan hellre ville lägga mig i rimlig tid för att jag skulle jobba degen efter, så han sa några i hans tycke väl valda ord och gick ut genom dörren, och det var det sista jag såg eller hörde av honom.

Tills igår. Då ringde min mobil från ett – för mig – okänt mobilnummer. Jag svarar med ”hallå” som jag alltid gör när jag inte känner igen numret, och en mansröst frågar vem han talar med. När jag hörde rösten klickade det till bak i huvudet på mig, så även om jag i ett sånt fall brukar kontra med ”vem är du själv?”, så svarade jag nu med mitt namn, för det var något bekant över hans röst.
Då talade han om vem han var och sa att han förstod om jag inte mindes honom, men att han ringde för att be om ursäkt för hur han behandlade mig den där gången för 20 år sedan!
Han sa att han hade försökt få tag i mig ett tag, men att det var ganska svårt eftersom han inte kom ihåg mitt efternamn, men så sprang han på en gammal gemensam bekant som visste det och så kunde han leta upp mig.

Okej, det var snällt av honom att be om ursäkt, även om det tog lång tid, men i ärlighetens namn har jag inte ens tänkt på människan sen några veckor efter det hände. Det kändes helt enkelt inte som något värt att slösa min energi på. Men vi pratade en stund och sen sa vi hej då, och så var det bra med det.
Fast ganska paff blev jag ju! Undrar förresten om det inte är ett av stegen i att bli fri från droger och alkohol, att man ska be alla man sårat om ursäkt?!?

Tre fel av tre möjliga

Först kraschade datorn, sen lade kylen av och för att toppa det så fuckade internetanslutningen så vi blev utslängda stup i kvarten. Datrokrånglet skrev jag om i förra inlägget. Till slut lyckades jag dock få ordning på den, genom att välja manuell uppdatering istället för automatisk (tack SIlvio), och därmed kunna utesluta sånt jag inte abslout behöver. Så nu funkar den igen. Känns skönt, mest med tanke på att jag inte har råd med varken reparation av dator utan garanti eller köpa ny dator.

Kylen, då. Jag har kombinerad kyl/frys, och själva kylskåpsdelen fick helt enkelt för sig att gå i pension natten mellan fredag och lördag, så när vi vaknade i lördags morse var det bara att hiva allt som stod i kylen. Eller ja, nästan allt, i alla fall. Ringde vaktis som inte kunde göra nåt åt saken just då för han var i Skåne eller nånstans däromkring.
Så vi fick låna en kylväska av mor och far, en sån med kylfläkt i, som går på el, så vi slapp åtminstone byta klampar flera gånger varje dygn. I måndags kom vaktis och måttade för ny kyl, och för bara en halvtimme sen var de här och satte in den. Jej!!
Nu ska vi bara fylla upp den lite mer, det är ju ganska bas och torftigt just nu, men det är så skönt att slippa höra fläkten till kylväskan längre!!

Och så var det det här med internet. Vi har adsl från Telia, med modem och router. Eller, vi hade. För efter att jag fått starta om modem och router och fixa en massa för att kunna vara uppkopplad i fem minuter innan det lade av igen, så ringde jag och använde min bestämda röst. Så nu har vi en gateway, som det så fint heter, med modem och router i samma låda, och nu funkar det som det ska. Än så länge *peppar peppar*.

Så just nu funkar saker och ting som de ska. Här, åtminstone…