Slag i saken

Ni vet alla de där extra arbetspassen jag gjort den senaste tiden? I Januari gjorde jag så många att det jag fick ut i lön igår motsvarar 1 lön + 2/3 av en normal månadslön! Sanslöst!!
Så för att fira det bestämde vi (J och jag) oss för att åka iväg någonstans i sommar.

Självklart hade det varit roligt att åka någonstans med båda barnen, men eftersom Fia förmodligen ska jobba hela sommaren, och den veckan hon är ledig ska hon till 99% åka med pojkvännen och hans familj till Spanien, så valde vi att vara rättvisa mot båda barnen och åker den veckan som Robin är hos deras far. Lät det krångligt? Eller orättvist ändå? Ingen fara, vi kommer att göra andra utflykter med dem, i Sverige.
Till saken hör att jag velat åka till Rom sedan jag var ungefär 2 äpplen hög, och ett tag i min barndom trodde jag att jag skulle få komma dit, men varje sommar när vi bilade ner till Italien, så hamnade vi hemma hos farmor och bodde där medan vi gjorde dagsutflykter, mestadels till släktingar och gamla vänner till ma & pa.
Sen har det liksom inte blivit av, dels pga brist på resesällskap (eller sällskap har väl funnits, men inte som velat resa på samma villkor som jag) eller pengar. Mest det sista, faktiskt. Men nu fanns det alltså några extra korvören att göra något kul för.

Angående vår resa då, så åker vi under min första semestervecka. Det blir ingen långvarig tripp, bara 5 dagar/4 nätter, men jag tror ändå vi kommer att hinna med en del. det mesta i sightseeing-väg ligger ju inom gångavstånd, och det mesta kan man nog hinna med under en dag, bara man struntar i att ta sovmorgon.
Några saker är j rätt givna, tex Peterskyrkan, Sixtinska kapellet, pantheon, Collosseum (som jag faktiskt tror att jag nöjer mig med att se från utsidan), Fontana di Trevi och Forum Romanum, men vi har också tänkt ta en tur i katakomberna, se dockteater på Janiculum, åka båt på Tibern, äta cremolata och hinna med en dagstur till Pompeji.
Hur mycket vi faktiskt hinner med återstår att se.

Flyget är bokat, hotellet är bokat – nu väntar vi bara på sommaren och semestern!

Sparsam planering

För att underlätta saker och ting (läs: matlagningen) här hemma skriver jag matsedlar för varje vecka. Vissa veckor funkar det jättebra, andra inte alls. I vilket fall som helst, så underlättar det en hel del att veta vad som ska lagas och serveras i god tid. Dessutom går det inte åt lika mycket pengar när man vet vad som ska köpas, och håller sig till en lista.
Nu tänkte jag (eftersom jag är en så vänlig och generös människa) dela med mig av mina matsedlar. Ni kommer att kunna hitta dem under fliken ”Mat” uppe under headern.

Jag har även gjort en mall för veckomenyerna, som jag skriver ut och fyller i när jag planerar. Nedanför menyn finns en liten inköpslista som man fyller i samtidigt, den klipper man bara av och tar med till affären när det är dags att handla. Är jag inte fiffig, så säg? Den som vill kan ladda hem min meny här.

En liten detalj som skiljer min meny från de flesta andra menyer, är att min innehåller inga eller väldigt få rätter med fläskkött, skaldjur eller korv. Det är för att J inte äter något av det, och jag har definitivt inte lust att stå och laga olika maträtter bara för att.

 

Tematrio

Lyrans Noblesser tipsar om tre böcker att köpa på bokrean, och uppmanar oss andra att ge egna boktips.
Mina tre blir:

  1. Som ett eko – Diana Gabaldon. Sjunde delen i Outlander-serien. Efterlängtad av mig och kommer att införskaffas snarast möjligt.
  2. Niceville – Kathryn Stockett. Om livet i den amerikanska södern under 60-talet. Mest om hur det är att vara svart och om att inte ha rätt till sitt eget liv, men också om hur det är att vara vit och förväntas passa in i en förutbestämd mall. Recenserad av mig här.
  3. De fattiga i Lodz – Steve Sem Sandberg. Bygger på den sk Ghettokrönikan. Om livet och döden, men framförallt liv i det judiska ghettot i den polska staden Lodz under andra världskriget. En stark bok, men väl värd läsningen. Recenserad av mig här

Vad blir dina boktips?

Bokrecension – Svart och blå

Om du är så lyckligt lottad, att du aldrig har blivit slagen av en man, har du förmodligen ingen aning om hur det är att leva i ett sådan förhållande. Svart och blå är skriven på ett sätt som gör att man lätt kan sätta sig in i den slagna kvinnans situation.
Ingen intelligent och smart kvinna skulle någonsin låta en man slå henne. Eller? Kärleken får oss att göra många underliga saker, och ibland är intelligensen det första som försvinner.

Kvinnor är vårdande av naturen. Om de älskar en man – oavsett hur skruvat förhållandet är – så tror varje kvinna att just hon är den som får honom att ändra sig, att sluta, att hon kan få honom på rätt spår; vare sig han slår henne, eller dricker, eller vad han än gör. Och någonstans på vägen ändras fokus från honom till henne. Det är klart att han slår henne, när hon är så korkad, eller lagar så äcklig mat, eller klär sig som en slampa, eller…

De som har tur är de som slutligen ”vaknar” och inser att det liv de lever inte är värdigt. Att de måste ta sig ur det destruktiva förhållandet, och att de måste göra det innan de dör inombords, och kanske tom dör. Blåmärken, benbrott och sår kan läka, men sår i själen läker aldrig. Ingen slagen kvinna vill se medkänsla och sympati i en annan kvinnas ögon. Det är en hemlighet man lär sig att leva med.

Fran Benedetto lever ett liv som ingen av oss någonsin skulle vilja leva, den sortens liv som ingen av oss någonsin skulle behöva leva. Det som börjar som ett passionerat förhållande börjar gå fel redan innan bröllopet. Men om hon bara kunde vara den perfekta hustrun så kanske Bobby skulle sluta slå henne? Men hur mycket hon än försökte och ansträngde sig, så var det alltid något han retade sig på.
Bobby är polis i New York, och en polis kan ju inte göra något fel, eller? Och vem skulle Fran förresten beklaga sig för? Polisen??

Med hjälp av en ”underjordisk” organisation, som arbetar på samma sätt som de som ger vittnen skydd, flyr Fran slutligen från Bobby, och hon tar med sig sin 10-årige son Robert. Hon slipper ifrån den dagliga misshandeln, men får istället leva med rädslan att Bobby en dag ska hitta dem, och känslan av skuld över att ha berövat Robert hans far.
Robert är tillräckligt gammal för att förstå vad som händer, men han väljer att se åt andra hållet, en knep som han lärde sig tidigt, när han insåg att han inte kunde hjälpa sin mamma på något sätt.
Att börja ett nytt liv med nya namn, där någon satt ihop ett helt nytt liv åt en, med ny bakgrund och nya minnen, är inte lätt, och Fran måste hela tiden vara på sin vakt, så att inget eller ingen kan göra att de blir upptäckta.

Boken är väldigt bra, inte så lång (strax under 300 sidor), och skriven på ett sätt som gör att man kan ta till sig det som händer.
Och nej, jag har aldrig blivit fysiskt misshandlad.

Originaltitel: Black and blue
Författare: Anna Quindlen
ISBN: 9780440226109
Baksidestext: Vad gör man om den man älskar en dag plötsligt slår en? För den som lyckligtvis aldrig upplevt det kan svaret tyckas lätt. Man sticker. Men så enkelt är det tyvärr inte, vilket Anna Quindlen lyckas ge en djupare förståelse för i sin bok.

Man kanske borde ge sig på en liten uppdatering

Inte för att det finns så mycket att skriva om. Eller? Det som hänt senaste tiden är att jag och Fia är sams igen, vi har köpt en nya soffa och vi planerar semestern.

Bråket orkar jag helt enkelt inte skriva något om, det räcker gott att vi är sams igen. Soffan är egentligen inte ny, men den är ny för oss, och den var väldigt fin och välskött, och den kostade hela 175 pengar på Pingstkyrkans second hand-butik i Falköping! Och viktigast av allt: den är grön! 😛

Semesterplanerna är i full gång här hemma, J och jag tänkte ta en tur till Rom, faktiskt. Han har visserligen varit där en gång redan, men det finns massa saker han inte såg, och jag har ju som bekant (trots italiensk far och många barndoms sommarlov i Italien) inte varit där, så jag har ju en rätt lång lista över saker och platser jag vill se och besöka.
Vi tänkte ge oss av vecka 30, som är min första semestervecka. Ingen av tonåringarna ska med, så det är bara en av oss som behöver kompromissa. Och eftersom jag inte varit där, så förbehåller jag mig rätten att bestämma! 😛

För övrigt händer det inte mycket här, som vanligt. Jag jobbar, J går i skolan och tonåringarna har sportlov. Apropå jobb så ska jag jobba inatt, så nu tänker jag lägga mig och wordfeuda lite innan jag ska taktiksova.

Nya soffan. Komplett med hund och solig hörna.

Soffans kompis fåtöljen, som hängde med på köpet.