Sol och sommar och halva tjocka släkten

I lördags var det dags för dop för Juliah. Det hela gick av stapeln i Eggby kyrka, som enkelt förklarat ligger utanför Varnhem, mellan Skövde och Skara.
En väldigt fin gammal kyrka, den äldsta bevarade delen är från medeltiden och dopfunten är ända från 1100-talet. (Ja, jag gillar gamla byggnader med en historia…)

Lilltjejen var alldeles jättesöt som vanligt, och så lugn och fin i kyrkan. Ja, i alla fall tills prästen skulle lyfta henne och visa henne för församlingen. Då blev hon lite kinkig, men det gick över när hon fick komma till sin mamma igen. Hon har numera tre faddrar: Robin (morbror), Lina (faster) och Elin (mammas och pappas kompis).

Efter själva dopet samlades den lilla familjen och alla gästerna i ett hus som ligger bredvid kyrkan, och så fikade vi mackor och tårta. Alla släktingar fick säga hej till varandra och så togs det en massa kort och gullades med huvudpersonen.
Hon somnade dock efter e stund, så då passade hennes föräldrar på att packa upp alla presenter deras dotter fått.

Efter ytterligare lite mingel begav sig de flesta hemåt, och när vi hade diskat och städat åkte vi andra också hem.

Jag fick åka med Emma, Silvio och barnen eftersom de skulle sova hos mig över natten. Det där med elefant i baksätet hade inte varit någon risk på den färden, för jag satt så fint fastkilad mellan bilbarnstolarna där bak. Ja, jag hade ju bältet också, men ändå. Fast det var en klar förbättring mot resan till kyrkan, då jag satt i skuffen på pappas Saab (5 vuxna och en tonåring i samma bil kräver sin logistik – tur att ingen polis såg oss). Nu kunde jag åtminstone sträcka på ryggen och nacken.

Söndagen ägnades åt kultur. Först i form av science fictionbokhandeln, sedan i form av Prideparaden, och så avslutade jag med att somna till Poirot på tv. En sväng till Trädgårdsföreningen för lite planerat lek och bus i hopp om att trötta ut Lovisa och Victor slutade ganska fort när Victor klämde fingrarna på en gungbräda (eller nåt). Handtag åt de små liven att hålla sig i kanske kan vara en idé? Så det blev fika och hemfärd istället. Och där fick vi återigen ändra våra planer, för en spårvagn hade så lägligt havererat utanför Posthotellet, så det fick bli buss istället. Men vi hann ju se paraden, och så vet jag numera att bussen inte stannar så himla långt ifrån min vanliga spårvagnshållplats.

På kvällen kom Fia, Linus och Julih på besök. De skulle egentligen komma måndag och stanna till tisdag, men så är det ju det där med tvättider i hyreshus. Den enda tiden de fick var på måndag, så då ändrade de sina andra planer istället. Fast det gjorde ju inget, för jag fick ju mysa med sötnosen Julia!

Fina familjen

Fina familjen

Detta bildspel kräver JavaScript.