Bokrecension: Alias Grace

Alias Grace – Margaret Atwood
Baksidestext:
Var Grace Marks en djävul i kvinnoskepnad, en femme fatale, den verkliga mördaren? Eller var hon en svag, naiv och dum flicka som lät sig utnyttjas? Doktor Simon Jordan, en spirande berömdhet inom sinnessjukvården och dessutom expert på minnesförlust skall finna sanningen om Grace. – Om hur sex, våld och klass präglar ett samhälle.

Min första Atwood. Jag hade hört mycket gott om henne från andra, så jag var väldigt spänd på den här boken, speciellt som den har en historisk inriktning.
Alias Grace är en fiktiv berättelse som grundar sig på en sann händelse.

Grace Marks var en 16-årig flicka som immigrerat till Canada från Irland, och som jobbade som hembiträde. 1843 blev Grace dömd för mord på sin arbetsgivare Thomas Kinnear och hans älskarinna Nancy Montgomery. Grace och hennes förmodade medbrottsling, James McDermott, som också arbetade för Kinnear, dömdes båda till döden genom hängning, men Grace dom blev istället omvandlad till fängelse pga hennes ålder och pga att man inte riktigt kunde enas om att hon verkligen begått ett brott.
Man skickade Grace till ett sinnessjukhus (dårhus, på ren svenska), och tillbringade de följande 30 åren på olika institutioner och fängelser.

I boken berättar Grace sin historia för Simon Jordan, en ung läkare som forskar i mental hälsa, och som försöker hjälpa Grace genom samtal för att få veta vad som hände, eftersom Grace vid rättegången lämnade flera olika redogörelser. .Man får aldrig veta om Grace var skyldig eller inte, om hon deltog i morden med eller mot sin vilja. Men allteftersom berättelsen fortsätter börjar man tycka mer om Grace när hon berättar om sitt liv och hur hon hamnat där hon är. Men när hon kommer till morden får man inga riktigta svar, för det Grace beskriver som sina minnen från den tiden kan lika gärna vara verkliga händelser som drömmar.

Efter 30 år på anstalt blev Grace benådad som en följd av gott uppförande och att många människor fortfarande menade att hon var oskyldig, och hon flyttade till New York. Vad som hände henne efter det är okänt, men bokens slut är ett fint och bra ”så kunde det ha varit”-slut. Ännu idag vet man inte om Grace var skydlig till det hon anklagades för.

En fascinerande berättelse; välskriven, målande och fängslande.
Kapitlen är separerade av quiltmönster, och växlar melland Grace, som berättar i jag-form och Simon, vars historia beskrivs i tredje person. Varje kapitel inleds med utdrag ur de verkliga rättegångsdokumenten.

Tyvärr finns det en del av boken som jag gärna velat läsa mer om: gårdfarihandlaren Jeremiah. Man förstår redan tidit att han kommer att spela en viktig roll i Grace liv, men just villken roll är ganska svårt att sätta fingret på. Det känns som att just den delen av boken är oavslutad.

 Eli läser och skriver har också läst Alias Grace.

Det här inlägget postades i Böcker och läsning och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.