Familjejul

Jag var ledig hela julhelgen (andra julen i rad, lär ju få jobba nästa jul…) och åkte (som vanligt) till mamma och pappa. Robin kom hit till mig i Göteborg ett par dagar innan julafton, för vi skulle ut och shoppa julklapp åt honom. Jag manipulerade honom till att få ett par skor, eftersom han kom i sina slitna, tunna tygskor som han haft sedan i somras. Efter lite dividerande valde han ett par svarta gympaskor i klassisk modell, lite som Adidas.

Kvällen före julafton åkte jag direkt från jobbet till mamma och pappa (Robin åkte tidigare på dagen och tog med sig Pixel) med ett förvånansvärt tomt tåg. Men inga förseningar eller andra missöden, och jag var framme runt 23-tiden. Förutom mamma, pappa och Robin, var även Roberto och Isabella där. Det var precis så det räckte med sängplatser! När Pixel hörde min röst började han jama jättemycket, han hade varit helt lugn innan, så jag tog ut honom från rummet där vi skulle ”bo” så han fick nosa runt lite. Han kan inte vara i lägenheten när Tusse (mammas och pappas hund) är hemma, för Tusse hatar verkligen katter. Då skulle hela inredningen ligga i kras på golvet! Så Pixel får bo i gästrummet de gånger han följer med upp. Det är ju inte så ofta, som tur är.

På julafton kom Fia, Linus och Juliah och så åt vi jullunch och ris a la Malta, sedan spelade vi julklappsspelet. Jag vann (till slut) en målarbok och färgpennor. Själv hade jag bidragit med ett par raggsockor.
Efter mat och spelande var det dags för disk och rökpauser för de som fortfarande sysslar med sånt, sen blev det Kalle på TV. Och så till slut blev det äntligen julklappsutdelning! Då hade Juliah redan frågat och petat på paketen i ett par timmar, men så är det ju när man är liten.

Juliah fick dela ut klapparna (med hjälp av Fia) och så drog vi ut på det lite genom att var och en skulle öppna sitt paket innan nästa delades ut. Alla verkade nöjda med det de fick. Jag fick en slow cooker, en flaska vin från Teneriffa, en chokladask, en liten skylt med ett fint citat, pengar och en kappa. En grön kappa, såklart.

Som alltid vid såna här tillfällen så glömde jag något hemma. Den här gången var det påsen med (nästan) alla Juliahs julklappar! Så hon får dem nästa gång vi ses istället. Hon lär ju bli glad åt dem då också!

På juldagens kväll var vi hem till Fia och Linus på middag och på annandagen slappade vi bara och tog det lugnt. På eftermiddagen körde mamma och pappa hem mig. Jag skulle egentligen ha tagit tåget, men pappa var nog lite rastlös, och jag tackade ju inte nej, för då kunde jag få med mig alla saker jag fått och katten plus lite till. Mamma och pappa har renoverat min morfars hemmabyggda gamla väggur, så jag fick deras gamla klocka, och så fick jag en kaffeservis av mamma. Jag har ju bara IKEA-muggar som inte är så fina att duka med OM jag skulle vilja duka fint någon gång.

Pixel tyckte verkligen om att komma hem! Han gick direkt till lådan och sen rotade han fram sin favoritleksak; en gammal hårsnodd som jag slagit knut på, och som han kan springa runt med i flera timmar!

Så var den julhelgen över och på tisdagen var det åter till vardagen och jobbet.

 

Nu är glada julen slut, slut slut…

Så var julen och även nyårshelgen överstökade för den här gången! I år hade jag turen att vara ledig hela julhelgen, så jag kunde umgås med familjen utan att stressa.
Jag jobbade kvällspass dagen innan julafton, så jag satte mig på tåget direkt efteråt och åkte hem till mor och far. Där fick jag min första julklapp; lilla kissen Pixel.

2015-12-24 00.04.26

På julafton kom Fia, Linus och Juliah, och det åts lunch och öppnades julklappar och tjõtades. De flesta blev nog ganska nöjda med sina klappar. Vi hade satt en gräns på 150 kr per person, men är man flera som lägger ihop kan det ändå bli till de där sakerna som kostar lite mer. Jag fick ett ”träd” till katten, en parfym och en halsduk och mössa som mor stickat. I grönt garn, såklart!

2015-12-24 11.40.53

Fia och hennes lilla familj åkte igen framåt eftermiddagen för att fira julaftonskväll hos Linus föräldrar, och jag gick ut för att få mina 5 km. Det blev en sväng till Floby kyrka och kyrkogården, där jag tände ett ljus för de som inte finns med oss längre.
På kvällen åt vi middag i lugn och ro, och efter middagen försvann Robin in till sitt rum och sin dator, medan vi andra umgicks med ett par vänner till mor och far som kom förbi med världens största chokladask.

Juldagen gick lite i samma takt som julaftonen. Linus skulle jobba, så han körde in Fia och Juliah till oss så vi fick umgås lite mer. Dansk julefrukost är tradition hos mor och far på juldagen, så även denna juldag. Mycket mat blir det…
Eftermiddagen ägnade var och en åt sitt eget, och jag och Fia tog med oss Juliah på en promenad.

Vi hade tänkt gå till djurkyrkogården och tända ett ljus för Stella, men när vi kom fram till platsen där mor sagt att det ligger fanns bara återvinnngsstationen och ridhuset, inget som ens liknade en djurkyrkogård. Ringde mamma och även hennes väninna, men de visste inte mer än så, så det vara bara att traska hemåt igen. Men vi fick en långpromenad i alla fall!

Hemma satte jag mig vid datorn och kollade, och det visade sig att det finns ingen djurkyrkogård i Floby med omnejd, bara ett djurkrematorium med minneslund. Det ligger visserligen strax utanför Floby, men det hade tagit oss ungefär en timme till att gå dit, och att göra det i Decembermörkret på landsväg genom skogen – med barnvagn och liten chihuahua – kändes inte så lockande. Så vi hoppade över det, men nu vet vi var det är så att vi kan åka dit nästa gång vi är i Floby.

Sen blev det mera mat, lite sällskapsspel och så lärde bror mig och Fia att spela Chicago. När Linus hade hämtat Fia och en väldigt trött Juliah igen kom vi på att vi hade glömt dricka glögg! Så det blev glögg och pepparkakor till kvällsfika. Eller snarare nattamat…

Annandagen spenderade jag med att försöka packa ihop alla mina saker på ett sätt så att det skulle ta så lite plats som möjligt. Jag skulle ju ha tre gånger så mycket med mig hem som jag hade med dit, men det gick till slut. Sen for vi hem, Pixel och jag. Han var inte överförtjust i kattburen, och det där med att åka tåg och spårvagn kunde visst kvitta, men hem kom vi, och där sprang han ganska snart omkring som om han aldrig bott någon annanstans!

Som vanligt kan bilderna ses i större storlek om man klickar på dem.

Vad har hänt sen sist?

Tja, jag jobbar och pluggar och pluggar och jobbar. I princip är det vad jag gör. Men jag har hunnit leka modell för en dag (eller rättare sagt två timmar), gå på lagträff med arbetskamraterna och äta underbar mat på Tara’s, gå på rockklubb och äta julbordsmat som gjorde mig snudd på magsjuk, byta ut lite möbler och andra attiraljer i hemmet (som nu börjar se lite mer ut som jag vill ha det, och inte som ett loppisgarage) och så har jag blivit underkänd på en tenta.

Va?? Johominsann, IG var resultatet på senaste tentan, en överraskning för alla oss i gruppen (det var grupptenta). Vår lärares kommentar var att vi ska ange inställningar för respirator och andra apparater (görs sällan av uskor, mest av ssk), att vi skulle utveckla våra svar lite mer (hennes instruktioner innan provet var ”svara bara på frågan så får ni rätt”) och att vi skulle följa den röda tråden i fallet (vi fick fyra patientfall sammanfattade så fint, så, och så fick vi ett antal frågor på varje fall – hur följer man den röda tråden på annat sätt än att svara på frågorna om fallet i rätt ordning?).

Så nu ska det bli omtenta i Januari. Det är nog tamigsjutton första gången i mitt liv som jag måste göra om ett prov! Jaja, någon gång ska vara den första…men jäkligt surt var det. det innebär också att mina lediga dagar inte längre blir lediga.

Imorgon är det julafton. Den blir lite lätt hektisk i år. Först lunch hos mor och far; det blir jag och Robin, Fia och Linus, mor och far och Roberto.
Sen ska jag till jobbet och göra ett kvällspass som ska avslutas med en öl eller två på någon julaftonsöppen pub eller krog med vänner.
På Juldagen blir det lite mera jobb innan jag åker hem igen för julmiddag (en dag försent) hos mamma och pappa.

Och i vanlig ordning har jag lyckats ordna klappar åt alla utom pappa. Jag har aldrig nån susning om vad jag ska ge honom. Tror det får bli ett digitalt presentkort inköpt i sista minuten via internet…

Nästa inlägg på den här bloggen dröjer inte lika länge, det är ju snart dags för årets toppen- och bottenlista. Men för tillfället får det räcka med oväsentliga nyheter från min värld. Tjipp och hej!

Julkort2010-emeff2010