Kort, men intensivt. Så kan man sammanfatta mitt besök på vårdcentralen idag.
Jag kom dit, doktorn tittade och hon konstaterade genast att jag hade en infektion. Duktig doktor, det där, med tanke på att jag också redan fattat det. Så jag fick ett fotbad i grönsåpa (tydligen är det otroligt bra med grönsåpa-bad för sår) och sedan lindades tån in i salvkompresser och vanliga kompresser. Penicillin fick jag också, dyrt som satan var det så jag hoppas det biter ordentligt. Jag slapp i alla fall köpa omläggningsmaterial, det fick jag med mig från VåC.
Jag ska helst inte göra något som orsakar att jag anstränger foten på ett par dagar, så det var bara till att ringa sig sjuk till jobbet över den här helgen. Jag som var inställd på att jobba är redan rastlös.
När jag väntade på min tur på apoteket satt det en hel skock med gamla gubbar och tanter där också, och till att börja med så flyttade de sig inte så att jag kunde komma åt att ta nummerlapp, och när jag sa ”ursäkta kan man få ta en nummerlapp här?” så blängde de ilsket på mig. Sen var det en kvinna som klev fram till luckan och ”bara skulle lämna in den här” (vad det nu var) så när hon gick igen kom nästa tant. Jag hade nr 24, men på nummertavlan stod det 23, så jag antog att det var hennes nummer, men efter henne kom en av gubbarna och hojtade ”jahaja då var det dags för 26:an!”, så jag vände mig till honom och sa att ”ursäkta men jag har ju faktiskt 24 så du får vänta lite till”. Då ställde sig gubben knappt en meter bakom mig och blängde under hela den stunden jag stod i luckan, precis som om jag hade lurat honom!
Och det är inte första gången jag råkar ut för gnälliga, griniga pensionärer som tar för givet att de ska få gå före för att de råkar vara just pensionärer! Är det kösystem så är det!
Så nu har jag fått gnälla av mig lite också, nu känns det lite bättre både i själen och i tån haha. Nu ska jag äta lite soppa så också magen kan må bra.




De måste ju hinna, de har ju så ont om tid eller hur det nu var..