Nästan som hemma

I alla fall om man ska gå efter vädret. Idag vräkte det ner hela förmiddagen, säkert bara för att vädergudarna luskat ut att jag skulle bege mig till slottet idag. Men tji fick de, för jag gick dit ändå!
Fast först gick jag till ett litet café och åt frukost; ägg benedictine och en latte fick bli grunden för dagen. Sen styrde jag mot slottet. Och jag svär att den här stan består av trappor, trappor och så några trappor till! Fyttirackarn! Edinburgh-borna borde ha ganska fasta rumpor…

För att komma in på slottsområdet fick man punga ut med den runda summan av 16 pund, dvs ca 160 spänn. Visserligen fanns det massor att se, men jag tyckte ändå det var lite mycket. Väl inne beundrade jag först utsikten, sen svor jag över alla människor som är så upptagna av sitt eget turistande att de inte ser dem som är omkring dem, utan helt fräckt ställer sig mitt framför en när man tar kort eller filmar, eller knuffar och trängs så man nästan tappar balansen. Amerikanerna är värst. Det är som om de tror att sakerna ska försvinna om fem minuter…Blä!

Men i alla fall så fick jag en ordentlig rundtur, sen drog jag mig mot samma gata där jag åt frukost, för nu var det dags för lunchrast. Målet intogs på Elephant House, och titta ordentligt på bilden så vet ni varför det är speciellt.

Efter maten slank jag in en stund på kyrkogården vid Greyfriars Church. Där ligger, enligt legenden, hunden Bobby begravd. Han ska ha vakat vid sin husses grav varje dag, i 14 år, tills han själv dog, och för detta blivit belönad med att bli begravd på en vanlig människokyrkogård.

Tillbaka till mitt rum en timme för att hinna torka, sen ut på shopping runda. Hittade Primark, som Sylwia tipsat om, och hittade lite saker där. Jodå, billigt som 17, men vill ändå inte handla bara för handlandets skull. Kikade i några fler butiker, och hittade några småsaker till.
”Hem” för att lämna kassar och vila fötter, sen ut på jakt efter ett matställe. När man ska äta ute varje dag, flera gånger om dagen, så vill man inte att det kostar skjortan varje gång. Alla ställen med vettiga priser var fulla så det blev pubmeny:

Men när jag reste mig för att gå därifrån kände jag att nu hade nog den här kroppen gått tillräckligt mycket idag, så jag smet in i en butik och köpte lite gott att mumsa på, och nu tänker jag vara så o-turistig att jag ligger i sängen och ser på film istället för att hänga på nån pub alldeles solokvist.

Och imorgon ska jag gå i mera trappor. Håller tummarna för uppehålls väder. Tur jag packade för svensk sommar 😉