Little Ashes handlar om konstnären Salvador Dalì, författaren Federico Garcia Lorca och filmskaparen Luis Bunuel, och om deras vänskap. Egentligen är den en skildring av Lorcas liv från universitetstiden till hans död, men man får följa Dalì ganska mycket också. Bunuel är mera en sidofigur, trots att de är vänner alla tre.
Varför ville jag nu se den här filmen? Ptja, inte vet jag, kanske för att den som sagt handlar om tre personer som gjort stora verk inom sina områden, kanske för att den beskrevs som en berättelse om svårigheterna med att finna sig själv och att lära sig leva med sig själv.
Jag hör till dem som inte påstår att Pattinson är en jättebra skådespelare, tvärtom tycker jag att han kunde gjort bättre ifrån sig i Twilight. I Little Ashes gör han ett mycket bättre jobb när han gestaltar den smått vansinnige och mycket excentriske Dalì. Men jag gissar att tusentals småtjejer världen över kommer att se filmen bara pga honom, och att de inte kommer att fatta ett dugg av vad den handlar om. Tvärtom kommer de nog att frysa bilden och bara sitta och stirra vid en viss scen. Samma scen som råkade spelas upp i samma ögonblick som min kära dotter traskar förbi och slänger ett getöga på skärmen; Dalì provar kläder och står till slut helt naken framför spegeln och fjantar sig.
Nej, då är Javier Beltran, som spelar Lorca, en betydligt bättre skådespelare. Kanske beror det på att han har några års erfarenhet av att stå på teaterscenen. Där kan man ju som bekant inte bryta och ta om, eller klippa bort det som inte är bra, där måste allt sitta som en smäck vid varje föreställning.
Lorca och Dalì dras till varandra och blir vänner på skolan, men det är inte förrän sommaren kommer och de reser iväg till varandras familjer och hälsar på tillsammans som de upptäcker att de känner något mer än vänskap för varandra.
Trots det blir den här filmen ingen ”Broke Back Mountain II”.
Det riktigt tråkiga med den här filmen är att alla spanska skådespelare talar engelska. Utom när Lorca läser sina dikter, men då får man istället höra honom dubba sig själv till engelska, så där som berättarröster gör i dokumentärer. Det gjorde filmen lite svårtittad, eftersom spanjorer inte alltid talar så bra engelska. Så några repliker missade jag nog, men jag är säker på att det kompenserades av bild- och kroppsspråk.
Man får se ett par tidiga verk av Dalì, och på ett ställe i filmen har de klippt in scener från Bunuels första film.
Apropå klippt in, så får man med jämna mellanrum se gamla svartvita filmklipp från Spanien på 20-30-talet, vid tiden för den gryende spanska revolutionen, som är den andra röda tråden i filmen. Revolutionen, som skulle bli Lorcas öde.
Trots en relativt låg budget på endast 2,9 miljoner dollar, så har man ändå lyckats göra en film som inte faller helt platt till marken, men som inte kommer att vinna några Oscars heller. Jag blev berörd. Å andra sidan är jag väl kanske lite konstig när det gäller film.
Men nu säger jag inte mer. Är ni nyfikna kan ni se den själva.
Little Ashes släpps på dvd i Sverige den 17 juli.