”Butterfly” av Kathryn Harvey
Text på bokens baksida:
För kvinnorna som besöker Butterfly, försvinner världen när de stiger in på den slutna, exklusiva klubben. Här kan deras hemliga drömmar bli verklighet. Här kan de få leva ut sina hetaste erotiska fantasier tillsammans med någon av de attraktiva män som står till deras förfogande…
Allt är ytterst diskret. Ingen av medlemmarna anar vem som äger Butterfly. Att Beverly Highland, den vackra, respekterade miljonärskan i Hollywood, skulle ha något med klubben att göra är otänkbart.
Men Beverly Highland är inte den hon synes vara. Bara några få vänner vet vem hon är – och vad som driver henne: ett löfte att hämnas på mannen som en gång utnyttjade henne så grymt.
Tålmodigt och skickligt har hon skaffat sig makt och pengar för detta enda syfte. Och nu är tiden inne. Nu står Danny Mackey inför sin karriärs höjdpunkt. Hans fall kommer att bli tillräckligt stort för att krossa honom för alltid…
Text på insidan av pärmen:
Danny Mackey har nått sitt mål: han har makt och pengar. Den berömde TV-predikantens karisma håller de troende massorna i ett fast grepp, pengarna de donerar ger honom ett sagolikt liv, han är älskad och beundrad av alla.
Utom av Bevery Highland. Hon, om någon, känner hans rätta jag bakom den skenheliga masken. För 35 år sedan – i ett annat liv – var Beverly en rädd, kärlekstörstande 14-åring som förälskade sig i Danny. Det fruktansvärda han gjorde mot henne då, har hon aldrig tillåtist sig att glömma…
Vad tyckte jag:
Den här klichéfyllda romanen känns som ett naturligt val att göra en Hallmarkfilm av. Stackars fattiga flicka rymmer från misär och misshandel i hemmet för att försöka hitta sin bortadopterade syster och ett bättre liv i Hollywood. Hon slår sig ihop med en ung man med ett hjärta av guld. Eller har han det? Snart visar sig hans drömmar vara mer värda än deras förhållande. Ett visst avslöjande uppskattas inte av alla, och vår lilla hjältinna flyr igen.
Typisk tantsnusk a la Jackie Collins. På insidan av bokens andra pärm står tom att Kathryn Harvey är pseudonym för en mycket känd romanförfattare, så först trodde jag faktiskt att det var *Jackie Collins, men efter en koll på nätet visade det sig vara *Barbara Wood.
I min glada ungdom (när jag var sisådär en 16-20 år) läste jag mycket av den här sorten. Fråga mig inte varför, när det finns så många andra bra böcker att läsa. Dock växte jag ifrån det.
Det här är ingen bok som hanmnar på min favorithylla. Tvärtom tillhör den de få böcker jag inte skulle sörja att bli av med, och eftersom den är mammas så får hon snart tillbaka den. Men den gav ändå ett par timmars tidsfördriv…