Robin hade beställt hamburgare till middag, men eftersom det tog en del både ork och tid att ta mig fram och tillbaka till vårdcentralen, så hade jag inte handlat, utan det fick han göra när han kom hem från skolan.
Medan han drog på sig jackan sa han att det var väl lika bra att han skrev en lapp, så han inte glömde något. Han skrev upp det som behövdes till middagen, och så lade han till chips och dricka för sitt fredagsmys. Sen frågade han mig: ”ska du ha en marabou, eller?” och jag svarade ”ja, en digestive” (med engelskt uttal), ”Det heter väl di-ge-sti-ve?” ”Nej, det heter digestive, det är bara i Sverige det heter di-ge-sti-ve, men det heter så för det är engelska kex från början.” ”Och vad betyder det då?” ”Matsmältning. ” ”Men hallå, man kan ju inte äta matsmältnings-choklad!?!”
Och nu när jag läser igenom det här så tänker jag att det är nog bara jag som var med igår som fattar hur kul det lät när vi pratade om det, för andra verkar det nog bara knasigt. I vilket fall som helst kan man läsa här om man inte tro på min förklaring.