Sa kan man sammanfatta hur jag tycker om datorer som kraschar. Van av ordning ser genast att jag inte anvander vara kara svenska sista bokstaver i alfabetet i det har inlagget. Det beror pa att jag sitter vid J’s dator och den har engelskt/spanskt tangentbord.
Min egen dator fick ett gulligt litet virus igar kvall, och det blockerade mig fran att komma at nagot over huvud taget, sa medan jag tankade hem diverse borttagnings-bra-att-ha fran Robins datorstangde jag av min egen. Nar jag sen skulle starta den igen sa gick inte det, utan jag fick bla skarm och ett meddelande om att en viss ystemfil saknades eller var korrupt.
Da var det ganska sent, sa jag stangde ner igen och bestamde mig for att ta tag i det idag igen.
Sagt och gjort, i morse startade jag datorn och valde ominstallation. Allt flot pa fint och snallt fram tills jag startade om datorn efter en av de obligatoriska windowsuppdateringarna. Da fick jag aterigen bla skarm och ett nytt meddelande om att nu fattades en annan systemfil! Jag blev sa javla forbannad sa jag bara slangde igen den och surade i minst en halvtimme!!
Sa imorgon ska jag agna formiddagenat att ringa LG. Men nu ska jag ha kaffe!!