Hade ett par jobbiga timmar igår då jag kände mig jätteensam och grät en skvätt, men lyckades somna en stund i alla fall. Vaknade som vanligt i vargtimmen och låg och vände mig, så det fick bli en film istället, och sen lyckades jag fantastiskt nog somna om nån timme! Det innebar i och för sig att när jag ville in på toa och duscha så var det en jämn ström dit från grannarnas rum (delat badrum funkar inte alls mellan 8.30 och 9.30). Men det blev ordning på det också, det gäller att lurpassa och vara snabb!
Sen ut och hitta frukost, den här gången blev det en ”full english breakfast”; dvs ägg(röra), bacon, toast, stekta champinjoner och korv. Och så kaffe, så klart!
Idag avverkade jag Royal Mile, som är gatan som leder från Edinburgh Castle ända ner till Holyrood Palace, det nuvarande kungliga slottet i Skottland.
Jag gick inte ända upp till slottet igen eftersom jag var i de krokarna igår, men snudd på. Kikade på folk, i butiker och fönster, njöt av att solen sken (regnjackan fick ligga kvar i väskan hela dagen) och tog det lugnt.
Hamnade i en butik som säljer provplagg från kända (dyra) märken till ibland mindre än halva priset! Tyvärr är inte de kläderna riktigt min stil, men det var kul att titta. Och tur är väl det, annars hade nog resten av mina pengar försvunnit snabbt från kontot…
St Giles Cathedral är idag Edinburghs stadskyrka, men den har gått igenom många förändringar under åren. Den började byggas på 1100-talet, och blev inte katedral förrän på 1400-talet, för att sen bli en ”vanlig” kyrka igen efter reformationen. Men den benämns fortfarande katedral. Vacker är den, och många är minnestavlorna över stupade soldater som finns där inne. Det finns flera små kapell inne i själva kyrkan, det mest omtalade är Thistle Chapel, som är ett kapell tillägnat The most Ancient and Most Noble Order of the Thistle, en orden grundad 1687 av James VII. Orden består av Skottlands monark och de 16 mest framstående riddarna i landet. Riddarna utses av monarken, och är oftast skottar som betytt något för Skottland, nationellt och internationellt. Mest en massa earlar och baroner och prinsar som jag inte hört talas om någon gång.
Utanför kyrkan står en staty av John Knox, frontfigur för Skottlands religiösa reformation från katolicism till protestantism.
Hans hus kom jag till efter en kort promenad. Det är ett riktigt gammalt hus, och det ligger i princip på trottoaren, precis som om man byggt de nyare husen runt omkring det. Där fick man en liten rundtur om hur Knox stod upp mot Mary Stuart och fick henne fängslad pga sin katolska tro när han hjälpte till att göra Skottland protestantiskt.
Mera kyrkligt blev det när jag kom till Canongate Kirk. Jag smög runt på den urgamla kyrkogården en stund och försökte läsa på gravstenarna, men de flesta är så gamla att text och graveringar är utsuddade av väder och vind. På kyrkogården ligger flera berömda skottar, bla en ekonom och en poet, och så finns här en Ebenezer Lennox Scroggie, som gav Dickens inspiration till Ebenezer Scrooge.
Några meter från kyrkan ligger Clarindas, ett gammaldags litet, mysigt teahouse, som fick bli dagens lunch ställe. Den mastiga frukosten låg fortfarande och gav energi så det blev bara lite fika. En klassisk cream tea, som består av en kopp te, en scone och till det smör, sylt och vispad grädde. Mmm…
Eftersom caféet är litet och trångt får man dela bord med andra gäster, och det damp ner ett par från Skånetrakten hos mig! Vi pratade en stund och de berättade att de varit vid Holyrood Palace, men att det var stängt för allmänheten den här helgen för drottningen var på besök. Det är ju typiskt att hon väljer den helgen som jag är där, men som tur är så finns det ju en massa annat att se.
Som parlamentshuset, tex, som ligger mittemot palatset. Egentligen var jag bara på jakt efter en toa, men det fanns en liten utställning om huset och parlamentet och hur Skottland styrs. Rätt intressant. Jag har varit i Stockholm hur många gånger som helst men aldrig i riksdagshuset. Skotska parlamentshuset är en storslagen historia. Byggnaden sträcker sig över ett ganska stort landområde och är utformat som en gren, med löv och kvistar. Allt material som använts är hämtat från Skottland.
Från gatan utanför kan man se upp mot kullarna i Holyrood Park. Men innan jag gav mig på det vände jag tillbaka till vandrarhemmet för att byta till lite mindre varma kläder, för solen sken ganska bra. Riktigt fint sommar väder, perfekt för en utflykt till ett högt berg!
På vägen ”hem” passade jag på att köpa ett nytt minneskort till kameran, för det gamla var fullt. Snubblade också över en skobutik med superrea, så gick därifrån med nya sandaler och tygskor.
Tygskorna satt fint när jag bytte om, för mina fötter kändes som två heta cementklumpar.
Ut igen, och så vek jag av på en annan gata, och där hittade jag Surgeons’ Hall, museum över kirurgi genom tiderna. Tyvärr var det stängt, så jag får ta det imorgon istället. Men jag fick se flera glada nyexaminerade kirurger (läkare?) som poserade för släktingar på den vackra förgården!
Sen gick jag. Och gick och gick och gick. Och så stod jag vid foten av berget (eller kullen som de kallar den).
Det var ju bara att gå vidare. Herre jösses och alla änglarna, vilken superkass kondis jag har! Några vatten- och vilopauser, men upp kom jag! En fantastisk utsikt belönade mig, och en schysst amerikan förevigade mig vid toppen! Jag satt där uppe en stund, tog en del bilder och bara var glad åt att jag är så jäkla envis ibland, men sen började svindel och höjdrädsla göra sig påminda, så då bestämde jag mig för att gå ner igen.
Och då kan man ju antingen välja att gå tillbaka samma väg som man kom eller gå den lilla stigen som leder till bilvägen och följa den. Eller så kan man traska åt ett helt annat håll och verkligen få bevisa att man är född i stenbockens tecken. Jag kom ner till slut, en bra bit ifrån där jag började gå uppåt, men jag följde vägen och kom till sist fram till parlamentshuset och slutet av parken igen.
Köpte en fish’n’chips och gick tillbaka till mitt rum. Tänkte äta och duscha och sen gå ut och ta en öl, men somnade och vaknade vid tre, och nu har jag skrivit det här inlägget istället.
Mina fötter skulle behöva en balja med kallt vatten, men det blir svårt att ordna nu. Huvudvärken är lättare att bota. Undrar om jag kan somna om sen? Jag skulle ju köpa mig en bok idag, så jag slipper se film varje gång jag inte kan sova, men det glömde jag.
Imorgon blir det bussutflykt och så ska vi se om jag vågar mig på det här med whisky. Och ni får faktiskt hålla tillgodo med de bilder ni får här, för min kamera har ingen internetanslutning och batteriet på mobilen verkar behöva bytas ut…