The Romanov Prophecy av Steve Berry
En bok som avslöjar dolda hemligheter om tsarfamiljen Romanovs öde! Kan man annat än älska den?
På bokens baksida:
The cryptic question of what really happened to Russia’s royal family on July 16, 1918, is answered in this sensational bestseller that is predicated on Rasputin’s prophecy that the murder of the Romanovs was not the final chapter in their story.
(som vanligt har jag läst den på engelska…)
Handlingen:
Ryska folket har röstat för att återinsätta monarkin, genom att välja en tsar bland de avlägsna släktingar till Nokolaj II som finns i världen. En (svart) advokat från Atlanta, Miles Lord, får i uppdrag av sin firma, som representerar en av kandidaterna, att resa till Ryssland och leta efter information som kan säkerställa kandidatens krav på tronen. Miles har imponerande politiska meriter och han är medlem i Tsar-kommissionen. Kommissionen har tillsatts för att hitta den närmaste manliga genetiska ättlingen till Romanovfamiljen, så att han kan bli installerad på tronen.
Men han har inte varit i Moskva länge förrän han blir beskjuten och jagad av två män ur ryska maffian. För tyvärr har kommissionen infiltrerats av en grupp av militärer, maffian & västerländska företag. Deras plan är att sätta en galjonsfigur på tronen och därefter kontrollera honom.
I sitt sökande i de stängda, hemliga arkiven snubblar han över information som indikerar att åtminstone ett av barnen ur tsarfamiljen övelevde massakern av familjen, och att det fortfarande finns ättlingar I rakt nedstigande led någonstans I världen.
Miles blir därmed indragen i en härva av lögner, korruption, svek och mord, men mitt I alltihop räddas han av Akilina Petrovna, en rysk cirkusakrobat.
De två blir kontaktade av en man som är ledare för en gammal organisation som har till uppgift att beskydda den rätte arvingen. Via ledtrådar följer de ett spår som leder dem över halva jordklotet. Varje steg de tar bevakas de och förföljs av skurkar, och de får kämpa för sina liv och för att sanningen ska komma fram, innan det är försent.
Vad jag tycker:
Det här är en sträckläsningsbok. Den täta intrigen och mängden av rysk historia, folklore och kultur visar att Berry uppenbart har gjort sin hemläxa ordentligt. Karaktärerna har vissa likheter med de i Da Vincikoden – Miles var Robert Langdon, Akilina var Sophie Noveau, Taylor Hayes var Leigh Teabing, och den hemliga sammanslutningen var Opus Dei, osv.
Ett tag tänkte jag att det vore typiskt om det visar sig att Akilina är den rätta arvingen, men jag hade fel, och tur var väl det, annars hade jag nog inte tyckt att den var lika bra.
Jag gillar Steve Berry för hans oförutsägbara sätt att skriva på. Och jag gillar när det händer saker. Och så vet ni ju vid det här laget att jag älskar historier som spelar på historiska händelser och på mystiska sammanslutningar och sällskap.
Så om ni också gör det: läs den!